I Sverige blir något positivt ändå ett problem ….
Corona till trots fick vi en fantastisk båtsommar. Det tillkom glädjande nog många nya båtägare denna säsong. Helt förutsägbart basunerar då media ut hur mycket sjöräddningen fått ingripa och i artiklar och kommentarsfält bedyrar erfarna ”sjöbjörnar” om alla problem de nya båtägarna skapat och hur de beter sig. Ängsliga rop på ”båtkörkort” skallar lika säkert som amen i kyrkan. Sanningen är att det är ingen ökning av väsentliga uppdrag och utryckningar om man läser officiella rapporter från Sjöfartsverket. Sjöräddningssällskapet noterar en ökning av räddningstjänster med 31%, men säger samtidigt att siffrorna bör analyseras noga. Det har nämligen kommit till betydligt fler assistansuppdrag typ hembogseringar av sjöräddningen. Inte konstigt med tanke på Coronaeffekter, hemester och en fin sommar.
Vårdslösa på vattenskoter
Ett antal vattenskoterförare har på några välkända platser i Sverige agerat vårdslöst. Åter krav på körkort och som åtgärd lanserar SBU och SXK förslaget att det ska gälla samtliga båtar som går över 35 knop. Man tror att olyckorna ökat kraftigt. I alla fall t o m 2019 är detta inte sant.
Olyckor sker förvisso, men antalet är lågt och med tanke på den kraftiga ökning av antalet vattenskotrar som skett på senare år minskar snarare antalet olyckor relativt sett. Viktigast av allt är att det finns redan lagar som reglerar hur man får bete sig på sjön – den gäller även vattenskotrar. Använd de lagar som finns och sätt dit marodörerna! Varför tror man att just en eller två extra lagar skulle göra saken bättre?
Sagan om de ”snabba motorbåtarna”
De så kallade ”snabba motorbåtarna” förs ofta fram i debatten. Men, det finns heller ingen evidens att de utgör en speciell fara eller just 35 knop skulle vara en kritisk gräns.
Sanningen är att faran med de ”snabba motorbåtarna” syns knappt i olycksstatistiken. Istället är det mindre motorbåtar i insjöar, segelbåtar och kanoter som står för tillbuden.
Varför räknar vi upp dessa exempel ovan?
Jo, 0,2 lagen på sjön kom till just på detta vis med så kallad ”anekdotisk bevisföring”. Nykterhets- och präktighetslobbyn i riksdagen hade inte på många år lyckats övertyga sina riksdagskamrater om förträffligheten att sänka tillåten maxhalt från 1 promille till bilismens 0,2. Inget vetenskapligt stöd fanns för åtgärden och få tyngre remissinstanser tillstyrkte. Intressant nog varnade Leif G.W. Persson redan på 90-talet att sänkningen från 0,5 till 0,2 i vägtrafiken var ”ett slag i luften” – vilket han fick rätt i. Några få men allvarliga båtolyckor i Stockholm triggade dock till slut lagstiftarna. De orsakades av båtar som lämnade sjökrogar.
Främst Värmdö Golf & Country Club på nätterna efter onsdagarnas grillkvällar. Kraftigt berusade krockade man på hemvägen och tyvärr med dödlig utgång. En annan båt förolyckades utanför Nacka strand. Men samtliga dessa båtförare var berusade klart över vad som var tillåtet med den tidigare promillelagen. Kort sagt, genom att lyfta fram ett problem som rådande lagstiftning redan omfattade – men inte nog följdes upp – så drev man igenom ännu hårdare lagstiftning. Till gagn för byråkrati, onödig kontroll och att människor straffades utan att de utgjort en fara. Det är sorgligt.
Lagar bara för ”skötsamma”
Vi vet att de som saknar omdöme och framför en båt full gör det oavsett om lagen sätter en gräns på 0.2 eller t ex 0.8 som gäller i Norge. De som vill ”supa” gör det oavsett gräns (som i biltrafiken) och måste angripas på annat vis. Efter 10 år med närmast världens strängaste lag (”full” efter en halv öl) har inte ens Transportstyrelsen sett någon olycksfallskorrelation till lagen. Det vi dock vet är att den orsakat stor irritation inte minst från de som är beroende av båten för sitt sociala umgänge.
Det vore klädsamt att de som ropar på nya förbud och regler istället håller sig till fakta och tar på sig proportions-glasögonen. Våra båtorganisationer som bör stå för saklighet skall inte – som nu verkar vara fallet – haka på med populistiska krav som i ängslighetens tid kan kännas bra för stunden men som strider mot förnuft och kunskap inom området.
Vårt sjöliv behöver inte fler onödiga restriktioner
Den falska 0,2 utredningen
Det är inte bara Båtfolket som uppmärksammar brister i promillelagen och kräver en förändring, det gör även två andra kämpar, Ola Ljungberg – som har webbplatsen www.alltom02promillepasjon.se – samt imitatören Göran Gabrielsson som tagit initiativ inom Sveriges Båtklubbar.
Ola Ljungberg har liksom vi djupdykt i den så kallade promilleutredningen som presenterade förra hösten. Som ni säkert minns så kom utredaren, hovrättsrådet Anne Rapp, fram till att promillelagen var bra som den var. Ola Ljungberg har liksom Båtfolket funnit avgörande brister i utredningen. Bristerna är så allvarliga att ingen vettig tänkande människa kan åberopa utredningen som motiv för att lagen ska vara kvar i oförändrat skick. Olas slutsatser får stöd av den juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet. Läs artikeln i Tidningen Skärgården HÄR eller klicka på bilden nedan.
Utredarens huvudbudskap och slutsats var att ”det finns i nuläget inte något behov av ändringar i något avseende”. Huvudargumentet för att försvara lagen bygger på meningen: ”Det finns … ett klart samband mellan alkoholpåverkan och dödsolyckor till sjöss. 20 omkomna, eller 16 procent av de omkomna med alkohol i kroppen, hade upp till 0,5 promille alkohol i blodet.” Alla som satt sig in i frågan vet att detta inte är relevant genom att ta del av aktuell forskning kring alkohol och risker osv. Nu visar Ljungbergs djupdykning att dessa 16% både består av de som legat i vattnet döda och därmed uppstår en låg alkoholnivå i kroppen av sig självt och resten rör i huvudsak personer som har hade under 0.2 promille i blodet, dvs den nivå som även vi i Sverige satt som laglig. Att någon under en 10-års period kommer att dö med alkoholhalter mellan 0.2-0.5 är självklart då en ytterst liten del trots allt framför sina både med så mycket alkohol i blodet i hela populationen. Kort sagt så är 16 procent ett falsarium och direkt missledande. Det bekräftas mer eller mindre även av Transportstyrelsen som tillkännager att utredaren kanske fått felaktiga siffror eller att något fel skett. Utredaren – och Transportstyrelsen som skapat underlaget – borde dock med grundläggande kunskaper om alkohol och risk förstått att siffran var galen. Det kan alltså vara så att lagen blir kvar pga ofullständigt material samt okunnighet vid tolkningen av materialet. Beträffande slutsatsen hamnade dock utredaren rätt om man tänker på vad Morgan Johansson ville höra. Det är djupt beklagligt att utredningen inte kastades i papperskorgen med en gång.
Remisser
Båtfolket har givetvis sänt in remissvar till ovan nämnda utredning. 7 sidor där ”utredningen” dissekeras. Klicka HÄR. Kryssarklubbens remissvar HÄR och Sweboat (båtbranschen) HÄR. Båda är föredömliga och faktabaserade remissvar. Alltom02promille har ett uttömmande svar .HÄR Samtliga remissvar kan läsas på Riksdagens sida HÄR.
Vår Båtorgansation – SBU – saknar integritet
Även om man av ideologiska skäl anser att lagen är bra så har varje medborgare som tror på rättsstaten en skyldighet att reagera då en utredning inte står på en saklig grund utan fallerar. Men SBU gör en del oförklarliga piruetter i sitt remissvar. I en inlaga inför utredningen argumenterar man för en ändring av lagen – baserad på fakta. Men i sitt remissvar kommer de plötsligt fram till att det inte går att säga att lagen har någon effekt … med detta som argument tillstyrker Svenska Båtunionen utredarens förslag
Läs svaret HÄR. En för alla tänkande människor obegripligt remisssvar. Var tog civilkuraget vägen? Vi kan förstå att det kan kännas besvärligt för en stor båtorganisation som gärna vill alliera sig med makten att kritisera den. Men var ligger SBUs lojalitet? Hos makten, medlemmarna eller en allmänt okunnig opinion? Det finns två stora problem med SBU:s agerande:
– Dels att inte Sveriges största båtorganisation vrålar till när en utredning håller en så usel standard och har så många fel. Att genom sitt remissvar godta utredningen är att legitimera ett betänkande som närmast ter sig som ett beställningsverk. Det är inte att ta ett ansvar för demokrati och kunskap och det främjar inte båtlivet på sikt.
– Dels har Göran Gabrielsson, tillsammans med många andra SBU-medlemmar, i ett öppet brev till SBU visat, att förbundets styrelse kan ha agerat maktfullkomligt då de inte formellt haft medlemmarnas mandat att ändra beslutet från Båtriksdagen 2012. Det finns vad vi förstår inget nytt senare beslut taget på båtriksdagen som stöder den nya styrelsens linje och piruett. Två allvarliga fel på samma gång.
Demokratiunderskott i riksdag, media och SBU
När vi ändå är inne på demokratiunderskott. Båtfolket hade i början av året en debattartikel i DN (Läs HÄR) där vi påvisade allvarliga och avgörande brister i promilleutredningen.
Debattartikeln skulle även publiceras i papperstidningen så snart utredaren – hovrättsrådet Anne Rapp – hörde av sig för ett genmäle. Enligt redaktören hörde hon aldrig av sig. Artikeln i papperstidningen stoppades. Samma sak när chefredaktören för tidningen Skärgården sökt Anne Rapp för att få hennes kommentarer på de brister som uppmärksammats med utredningen. Vår fråga är om Anne Rapp gått under jorden? Endast det skäl att en utredare inte öppet går i dialog med medborgare som önskar en öppen och transparent diskussion är ytterst allvarligt. Vi hoppas och tror att Anne Rapp dyker upp för att bemöta kritiken i ett öppet demokratiskt samtal. Om SBU vill vara ett båtförbund och tar sin uppgift på allvar så borde de ägna all energi åt att som självständig part kräva att utredningar vad gäller båtlivet håller godtagbar standard, att politiska beslut ska bygga på fakta och inte skrönor, att se till så att medlemmarna får rätt information om säkerhet och riskbeteende osv.
Det är därför nästan tragikomiskt när man i senaste numret i tidningen av SBU:s Båtliv motiverar helomvändningen om promillelagen (och möjliga övertramp att därmed kört över sina medlemmar) med att en opinionsundersökning ändå visar att en klar majoritet av båtägarna tycker lagen är bra.
Vi tycker såsom majoriteten av båtägarna att en promillelag behövs. Problemet med opinionsundersökningen är att den inte ställer frågan om båtägare hellre vill ha en justerad promillelag som de facto inte i onödan belastar rättsväsendet och gör människor kriminella – utan att det finna några offer. Därtill berörs inte majoriteten av båtägarna av promillelagen eftersom de inte är beroende av sina båtar för socialt umgänge.
Så manipulerar man med statistik. Vad som nu sker är att vårt största båtförbund istället bidrar till att många båtägare tror att olyckorna ökat lavinartat, som tror att ett båtkörkort ska få den vilsne och omdömeslösa skoterföraren att bete sig annorlunda, som tror att fler regler, kontroll och övervakning är det som kommer att frälsa båtlivet. Vi håller inte med.
Läs vår faktaspäckade folder
Nedan vår folder med korta kärnfulla budskap – alla backade med fakta! Läs eller ladda ner foldern HÄR eller klicka på bilden nedan. Maila oss om du behöver tryckta exemplar.
Stötta oss – en kamp för att kriminaliserande lagar skall stiftas på sakliga grunder!
Lagar som kriminaliserar oss medborgare måste bygga på fakta – inte myter. Swisha eller sätt gärna in en hundring – eller mer – på vårt bankgiro nedan. Notera, allt ev. överskott efter lagändring går oavkortat till Sjöräddningen. Vi har en kompetent revisor.
Vi är givetvis även intresserade av att du personligen engagerar dig 🙂
Du kan Swisha ditt stöd till 123 223 88 06
Vi är många som blir allt mer bekymrade över lagar som stiftas efter opinionsundersökningar och inte efter fakta och minoriteters rätt. Ett samhälle som allt mer styrs av tyckande och ängsliga eller ensidiga kvällstidnings-rubriker. 0.2 promille på sjön är exakt en sådan tyckarlag. Där du har politiska kontakter – kräv en ändring! Lyd inte bara!
Denna symbol kan du sätta på din båt för att visa vad du står för. Vi skickar några till dig om du sänder ett bidrag till oss.
Stötta oss på www.båtfolket.se med en slant för vår kamp. Vi är en helt ideell aktionsgrupp. Vårt arbete med att få till en justering av 0.2-lagen är givetvis viktigt. Men frågan rymmer också dimensioner som är långt mycket viktigare än rätten att få framföra en båt med låga alkoholnivåer så länge man inte utgör en fara för andra. Även rätten att inte dömas galet hårt för ett påhittat brott där det bevisligen inte finns några offer! Det kostar för oss att ställa ut på mässor, annonsera, producera material. Vår verksamhet bygger endast på hjälp av privata bidrag.
Annars Bankgiro 250-8109. Skriv gärna namn och mailadress så vi vet vem du är! Lägger du med en postadress sänder vi dig vår ikoniska dekal i form av en farledsskylt med överkryssat 0.2. En absolut succé sedan båtmässan 2015. Vi har hittills levererat ut mer än 10.000 av dem! Passar fint bredvid sjöräddningssällskapets dekal på båten! Du som stöttat oss tidigare – maila oss bara så sänder vi!
Dela och gilla nyhetsbrevet på Facebook! Klicka här!
Informera dina båtvänner och klubbkollegor via e-post och sociala media om oss och vårt arbete. Sänd en länk till dina vänner för att få detta nyhetsbrev. Fakta vinner i längden om det är tillräckligt många som besitter den!
På Facebook finns den öppna gruppen ”Sjöfyllerilagen” där du finner oss och andra som debatterar. Vänligen notera att den INTE är modererad av oss i Båtfolket.
Vår 49 sidiga vitbok med ”kalla fakta” (upplaga 2016 men ännu lika aktuell) finns att ladda ner på www.båtfolket.se tillsammans med affischer och annat material.
Vill du höra av dig – sänd ett mail till Jim Huzell – jim@huzell.net