Detta är ett informationsbrev från Båtfolket.se. Med fakta som verktyg och med stöd från fler än tjugotusen registrerade supporters vill vi få till en formell utvärdering, översyn och förändring av Sveriges unika 0.2-promilleregel för fritidsbåtar införd 1 juni 2010. Efter ett riksdagsbeslut har nu en utvärdering startat upp i februari 2019. Båtsverige kräver en opartisk och faktabaserad utredning.

Lagar som kriminaliserar oss medborgare måste byggas på fakta – inte myter!

Rapportdags!

Innehåll:

  • En utvärdering om bl.a sjöfyllerilagen pågår. Snart rapportdags.
  • Vilka fakta och resonemang har utredarna tagit till sig?
  • Läs professor i sjörätts faktaspäckade skrivelse till utredarna. 
  • Konsten att lösa problem som inte finns. Var finns proportionerna?
  • 0,2 är en rent populistisk uppfostringslag

Utredning om sjöfyllerilagen pågår

Som vi nämnde i vårt förra nyhetsbrev pågår nu en utredning om bland annat sjöfyllerilagen. Vi har ingen insyn i arbetet men med tanke på dess märkliga direktiv finns risken att det blir ”utvärdering light”. Uppdraget är nämligen inbäddat i en PM: ”Uppdrag om trafikbrott och sjöfylleri”, som bl a ska kartlägga tillämpningen av trafikbrottslagen bestämmelser avseende olovlig körning, grovt brott, rattfylleri och grovt rattfylleri. Alltså trafikbrott! Risken är givetvis att utredarna med så skeva och lösa direktiv inte kan göra sitt jobb. Det är ingen slump att många sakkunniga supportrar till Båtfolket uttrycker sin misstänksamhet över vad som kan komma ut av utredningen som redan på förhand genom sina direktiv både visar okunskap och avståndstagande för frågan. En del talar till och med om en riggad utredning.

Det är allvarliga anklagelser i en demokrati. Vi sätter vår tillit till utredarnas (bl a hovrättsråd Anne Rapp samt sakkunniga Lisa Eriksson) integritet och att de ser bortom partiska direktiv som redan på förhand försöker slå fast vad de ska komma fram till. Vi har träffat utredarna. De gav ett mycket professionellt och gott intryck. Vid mötet pekade vi på fakta och de utvärderingar som hittills visat att lagen skjuter långt över målet.

Utredarnas resultat skall presenteras i en promemoria troligen den 7 November. Klicka här för att läsa uppdragets PM. Vi har markerat ”våra” frågor i gult. Surfa gärna till vår hemsida www.båtfolket.se för att se vad vi anser är relevanta utvärderingskriterier och fakta i ärendet. Där kan du även läsa vårt förra nyhetsbrev som presenterade utredningen. Klicka här.

Vilka fakta och resonemang har utredarna tagit till sig?

Nu vet vi att utredarna har fått tillsänt sig materiel och synpunkter från kunniga båtägare, opinionsbildare och även från gruppen runt http://www.alltom02promillepasjon.se Du kan läsa ”Alltoms” inlaga här. Fakta talar sitt tydliga språk som här också är lite roligt och spetsfundigt presenterat.

En annan inlaga kommer från sjökapten Ulf Hallström – tidigare chef för sjöräddnings- och beredskapsenheten på Sjöfartsverket. Han är kritisk mot lagen och fokuserar bl.a. på hur olyckligt den nuvarande sjöfylleri-lagstiftningen slår vid olika typer av nödsituationer och framförallt de bristande möjligheterna att i god tid förhindra att en nödsituation uppstår.

Vi vet inte vilka utredarna träffar eller vilka källor de använder sig av. Vi träffade dem tidigt i Juni. Vi vet efter vårt möte att Kustbevakningen, Polis och Transportstyrelsen blivit tillfrågade. I uppdraget nämns inget om att kontakt skall tas med berörda – d.v.s. båtägare – vilket är uppseendeväckande i sig.

Därtill påpekar kapten Hallström det helt orimliga i att ha en gränsdragning vid båtar som KAN göra 15 knop. Det enda rimliga – om en fartgräns skall tillämpas över huvud taget – är att det är den faktiska farten som räknas. Nu straffas båtägare som tagit en öl och som från sin ankarplats sedan ROR med sin utbordarförsedda tenderbåt till land eftersom den teoretiskt kan göra 15 knop. Läs hans synpunkter här.

Sweboat är båtlivets branschorganisation. De framförde sina synpunkter i ett möte med utredarna i Göteborg i slutet på september. De ansluter sig till de kända huvudlinjerna i kritik mot den nuvarade lagen och har konkret föreslagit en höjning till 0.5 promille. Skulle utredarna landa i den nivån bör den rimligen kombineras med att dagens 15 knopsgräns blir faktisk och inte vad en båt KAN prestera (som påpekats av flera sakkunniga). Tillsynsmyndigheterna har pålitliga instrument för fartkontroll så praktiskt är detta inget problem.

Svenska Båtunionen och Kryssarklubben har vad vi känner till inte begärt att få träffa utredarna och fler personer i vår närhet säger att de inte svarar på medlemmars frågor i ärendet. SBU bedriver just nu en bra och högst relevant kampanj att ge tullen ökade resurser för att stoppa båtmotorstölder. Men de måste förstå att om de sviktar i att fullfölja sin ursprungliga kritik av promillelagen så stärks inte deras legitimitet gentemot politiker. Tvärt om. Promillelagen är en missrikad lag och det vet också båtförbunden. De har därför gemensamt bett nestorn inom båtjuridik – Hugo Tiberg, professor emeritus i Sjörätt – att författa en inlaga. Tiberg har också skickat sin inlaga direkt till utredarna. Låt oss utgå ifrån att båtförbunden inte krokat arm med makten utan fullföljer sin kritik med kraft som båtägarnas företrädare även i denna fråga. Att försvara lagen med alla dess brister är bara dumt och nykterhetspolitik ska bedrivas på andra sätt.

Bengt Gärde på båtriksdagen 2015

Här ett 2 minuters youtubeklipp från båtriksdagen 2015 på båtmässan där tunga politiker från alla partier deltog. SBU:s dåvarande ordförande Bengt Gärde resonerar klokt om lagen, att den inte fyller intentionen att öka säkerheten, att frågan är principiellt viktig och att en utvärdering måste ske. Han trycker på att vår lag bör harmoniseras med övriga Norden. Klicka på bilden för att lyssna.

Läs sjörättsprofessorns faktaskrivelse till utredarna!

Hugo Tibergs skrivelse är knastertorr, fakta-späckad och på pricken. Vi citerar ett stycke:

Sammanfattningsvis kan konstateras att den märkbaraste förändringen i 2010 års sjöfylleriregler var 0,2-regeln i sjölagen, att denna infördes utan påvisat riskområde och som följd därav mest upp-levs som ett hinder för båtfolk och skärgårdsbefolkning att röra sig fritt på sjön, samt att reglerna medfört eller i varje fall sammanfaller med en betydande minskning av båtlivet i Sverige. Reglerna har till följd av domstolarnas extensiva tillämpning i en del avseenden faktiskt medför ökade risker, bl.a. som nämnt att båtförare i svåra situationer hänvisas till personer som saknar vana eller skicklighet för uppgiften.

Att den vidsträckta 0,2-regeln dessutom är unik för Sverige och upplevs som konstig och omotiverad av besökande utlänningar talar också emot att den behålles.

Rekommendationen är därmed att straffansvaret för sjöfylleri under 1 promille liksom före 2010 bör få avgöras enligt en fri bedömning av om vederbörande till följd av alkoholpåverkan har visatoförmåga att hantera båten i den aktuella situationen. Övriga regler som införts 2010 kan däremot godtas, inklusive regeln om slumpvisa prov.

Hugo Tiberg rekommenderar alltså – baserat på sin forskning – att de regler som gäller för båtar under 10 meter – eller som kan göra högst 15 knop – åter skall gälla samtliga fritidsbåtar. Det innebär att en ansvarslag gäller upp t.o.m. 1 promille och det är sedan straffbart. D.v.s. som vi hade det innan 2010.

Läs hela Tibergs inlaga här. Kan verkligen rekommenderas.

Konsten att lösa problem som inte finns

Ännu 2019 har vi kvar det missfoster till lag som stiftades 2009. Det är en lag som försöker lösa ett problem som inte finns, som helt saknar proportioner, tar viktiga resurser från det allmänna och som kriminaliserar människor utan saklig grund. Hur fel kan det bli? Lagen har bevisat ingen effekt. Och ändå är den kvar. Sverige är fantastiskt.

Att överhuvudtaget existera medför risker. Båtliv är en mycket säker sysselsättning. Sjölivet är också nära nog helt befriat från svår brottslighet. Miljöbrott finns, men är inte vanliga. Det förekommer fiske som inte är reglementsmässig. För övrigt är sjölivet nästan fritt från kriminalitet.

Trots det har vi två tillsynsmyndigheter på sjö och hav (Polis och Kustbevakning). På land har vi endast Polis och myndigheter som med små resurser kämpar med ökande kriminalitet och dödligt våld. Men, Kustbevakningen – som sedan vi gick med i Schengen – inte har så många arbetsuppgifter måste istället skapa sin egen efterfrågan för att framstå som relevanta.

Vi har med tillstånd lånat en graf från ”alltom02promillepasjon.se” som väl illustrerar hur “stort” “problemet” med fritidsbåtar är:

Alla uppgifter från Transportstyrelsen

Båtintresset har minskat kraftigt sedan promillelagen infördes. Olyckskurvan har konstant minskat i mer än 40 år oavsett promillelag. Det tragikomiska är att de fåtal olyckor som trots allt förekommer (2018 var det 23 personer som omkom på sjö och hav) är på kommunala tillsynsområden (insjöar) där inte Kustbevakningen patrullerar.

Samtidigt finns däremot ett stort verkligt problem för oss båtfolk. Det är antalet stölder av båtmotorer. Dessa stölder har ingen motsvarighet i andra länder. Det stjäls t.ex. fler båtmotorer i Sverige än i hela USA och där kommer man tillrätta med ca en tredjedel av brotten jämfört med en bråkdel i Sverige. Så går det när man gör felaktiga priortieringar. Hur kan vi ha politiker som så totalt tappat proportionerna i både problemställning och i resursfördelning?

Proportioner?

Flera av oss inom båtfolket anser att Kustbevakningen kan läggas ner och resurser bör istället läggas på Polis, Tull och försvar. Skälet är enkelt, en myndighet som gör så felaktiga prioriteringar har inget existensberättigande. Medan båtmotorerna stjäls så åker Kustbevakningen på fullt allvar runt öar, kobbar och krogar med pistolerna i hölstret och ber oss blåsa och tar fast människor på osakliga grunder. Någon kanske invänder, men miljösanering då? Denna tjänst kan upphandlas.

Kontentan är att våra skattemedel – även inom båtlivet – inte används effektivt och till medborgarnas fromma. Att på allvar ägna tid åt att få båtägare att blåsa och bli kriminaliserade för ofarliga alkoholnivåer är i sanning inte bara dumt utan borde klassas som ett kriminellt sätt att ta vara på skattebetalarnas pengar!


0,2 är en populistisk uppfostringslag

Slutligen länkar vi till en artikel författad av Blance Jarn på tankesmedjan Timbro. Hon skräder inte orden: Sjöfyllerilagens 0,2 promille finns inte där för folkhälsans skull, utan på grund av en politisk vilja att tvinga andra att leva efter ens egna önskemål.

Exakt! Lagen är en ren populistisk så kallad uppfostringslag. Läs artikeln här


Stötta oss – en kamp för att kriminaliserande lagar skall stiftas på sakliga grunder!

Lagar som kriminaliserar oss medborgare måste bygga på fakta – inte myter. Swisha eller sätt gärna in en hundring – eller mer – på vårt bankgiro nedan. Notera, allt ev. överskott efter lagändring går oavkortat till Sjöräddningen. Vi har en kompetent revisor.

Vi är givetvis även intresserade av att du personligen engagerar dig 🙂

Du kan Swisha ditt stöd till 123 223 88 06

Annars Bankgiro 250-8109. Skriv gärna namn och mailadress så vi vet vem du är! Lägger du med en postadress sänder vi dig vår ikoniska dekal i form av en farledsskylt med överkryssat 0.2. En absolut succé sedan båtmässan 2015. Vi har hittills levererat ut mer än 10.000 av dem! Passar fint bredvid sjöräddningssällskapets dekal på båten! Du som stöttat oss tidigare – maila oss bara så sänder vi!

Dela och gilla nyhetsbrevet på Facebook! Klicka här!

 

 


Informera dina båtvänner och klubbkollegor via e-post och sociala media om oss och vårt arbete. Sänd en länk till dina vänner för att få detta nyhetsbrev. Fakta vinner i längden om det är tillräckligt många som besitter den!

På Facebook finns den öppna gruppen “Sjöfyllerilagen” där du finner oss och andra som debatterar. Vänligen notera att den INTE är modererad av oss i Båtfolket.

Vår 49 sidiga vitbok med “kalla fakta” (upplaga 2016 men ännu lika aktuell) finns att ladda ner på www.båtfolket.se tillsammans med affischer och annat material.

Vill du höra av dig – sänd ett mail till Jim Huzell jim@huzell.net