OBS! Detta är ett faktatungt nyhetsbrev men viktigt. Nedan finner du de frågor, kriterier och krav du, dina båtvänner och organisation måste driva för att få till en ändring av vår unika sjöfyllerilag. Vi håller oss till sakfrågorna. Nu måste även politikerna göra det!
Innehåll:
- En utvärdering är initierad – men vi vet inte mycket än
- Vilka är direktiven?
- Utvärderingskriterier och rättmätiga krav
- Norge säger NEI till 0,2 – igen!
- Båtmässan Stockholm 2019
- Stötta oss! Nu med ”SnabbSwish” 🙂
En utvärdering är initierad
Det finns ett riksdagsbeslut om att sjöfyllerilagen ska utvärderas och omprövas: “Bifall till motioner med förslag om ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010. Delvis bifall till en motion om avskaffande av promille-regeln vid sjöfylleri.” Sedan beslutet har bl.a Svenska Båtunionen(SBU), Båtfolket och andra båtorganisationer formellt skrivit till justitieminister Morgan Johansson för att en utvärdering ska komma till stånd så att lagen kan ändras. Regeringen har skyndat långsamt men nu äntligen händer något.
Vilka är direktiven?
Regeringen har nu tillsatt en utredning av 0,2 promillelagen som skall ledas av hovrättsråd Anne Rapp. När detta skrives har vi just fått uppdraget i vår hand (promemoria Ju2018/04226/LP).
Utvärderingen av sjöfyllerilagen ligger inbäddad i ett annat uppdrag att bl.a. kartlägga tillämpningen av trafikbrottslagen bestämmelser avseende olovlig körning, grovt brott, rattfylleri och grovt rattfylleri. Detta ter sig för oss båtfolk något märkligt då beröringspunkterna är ytterst få.
Vi förutsätter att utredarna fördjupar sig, utgår från fakta denna gång och inte kommer att basera sina redogörelser på nedsättande uttalanden typ ”det är inte en mänsklig rättighet att köra full på sjön” (citat Justitieminister Morgan Johansson). Eller på andra irrelevanta fakta som t.ex. antalet båtförare som Kustbevakningen årligen griper för ”sjöfylleri” i sina sållningskampanjer (som i tidigare PM Ju2017/02678/L5). En utvärdering måste utgå från de som omfattas av lagen, dvs skärgårdsboende och de som tillbringar mycket tid vid våra kuster och vattendrag.
Detta handlar om politik. Inte alltid rationellt. Vi sätter vår tilltro till att utredaren ställer sig samma frågor som vi:
- Hur ser uppdraget ut och är målsättningen att föreslå ändringar allvarligt menad?
- Enligt vilken modell o/e princip kommer processen drivas?
- Vad var det egentliga målet med lagen? Normativ justering (alkoholpolitik) eller att minska på olyckorna?
- Vilka sakkunniga kommer att engageras?
- Hur kommer berörda att involveras i utvärderingen?
- Kommer utvärderingen väga in de kostnader som lagen medför och de problem den inneburit för många på sjön samt värdet av att kriminalisera båtfolket utan att det funnits några offer?
Utvärderingskriterier och frågeställningar
Nedan exempel på kriterier som vi Båtfolket och andra organisationer anser måste vara utgångspunkten för den kommande utvärderingen. Vi utgår från att utredaren ger sakliga svar på dessa frågor.
1. På vilket sätt skiljer och förenas handhavande och risker i båtliv vs vägtrafik? Lagstiftningen skiljer sig markant mellan sjö och vägtrafik. Det finns ingen förare på en båt. Bara en befälhavare och denna behöver inte sitta vid ratt eller roder. Högsta domstolen har därtill fastslagit att riskerna är mindre med båtliv än med vägtrafik.
2. Det finns ytterst lite av forskning om alkohol och båtliv. Däremot om alkohol och vägtrafik. Enligt WHO:s forskningssammanställning ökar den relativa risken vid knappt 0,8 promille och det är också vägtrafikens gräns i flera länder. I Europa har flertalet lagt sig på 0,5 promille. Vad motiverar en promillegräns för sjöliv som ligger så långt från forskning och vad som är vedertaget i andra länder – och då för den mer krävande vägtrafikmiljön?
3. Vad är skälen till att sjösäkerheten förbättrats markant under 40 år – långt innan den nya sjöfyllerilagen tillkom?
4. Hur har lagen mottagits av de som är direkt berörda av den?
5. Vad var substansen i att nära samtliga relevanta remissinstanser (i tidigare beredningar) var emot en skärpning av sjöfyllerilagen?
6. I vilka lägen är lagen kontraproduktiv för sjösäkerheten? (t ex att en ovan förare tar över rodret från en van förare, att inte man lägger om båten vid vindkantring etc). Vid en direkt nödsituation, är det brottsbalkens nödregler som gäller om man har 0.2 promille eller mer, eller de nödregler som finna angivna i sjölagen? Ett antal domar visar på hur lagen de facto är kontraproduktiv.
7. Är de nuvarande parametrarna (en båt som kan göra mer än 15 knop eller är 10 m eller längre) i sin nuvarande utformning relevanta för sjösäkerheten över huvud taget?
8. I vilka fall och på vilka sätt har lagen visat sig vara rättsosäker i tillämpningen?
9. Hur är balansen mellan utmätta straff och den verkliga fara som en fritidsskeppare utsatt någon för genom att förtära små mängder alkohol?
10. Vilka kostnader har tillsyn och efterlevnad av lagen medfört? Kustbevakning? Belastning på sjödomstolar?
11. Vad talar för att lagen verkar förebyggande – finns något sakligt stöd för det över huvud taget?
12. Hur har lagstiftningen påverkat sociala och kulturella mönster för fastboende på öar och de som tillbringar mycket tid i våra skärgårdar och vattendrag?
13. Hur har lagen påverkat relationen mellan båtfolk och fiskala myndigheter?
14. Hur har lagen påverkat berörda näringsidkare? Exempelvis besöksmål, restauranger, serviceinrättningar och båttillverkare.
15. Vid en utvärdering bör även sjöfyllerilagstiftningen bedömas utifrån ett internationellt perspektiv (IMO:s regelverk för yrkessjöfart) och då med särskilt hänsynstagande till motsvarande lagstiftning för fritidsbåtar i våra grannländer. Disharmonin är stor mellan den svenska sjöfyllerilagstiftningen och motsvarande lagstiftning i övriga nordiska länder. (Norge 0,8 promille, Finland 1,0 promille, Danmark 0,5 (endast för höghastighetsbåtar).
16. Vad ligger bakom Norges och Finlands upprepade beslut att vidhålla nivåerna ovan? (Norges storting röstade senast den 15 januari 2019 nej till en sänkning till 0,2 promille från 0,8 utifrån att det saknades fakta för att en sänkning är motiverad. I Finland drog man tidigare samma slutsats och behöll sin ansvarslag med en taknivå på 1.0)
17. De domar i sjöfylleriärenden som sammanställts och analyserats av professor i Sjörätt – Hugo Tiberg – bör ingå som underlag vid utvärdering tillsammans med Transportstyrelsens fakta och BRÅs analys av sjöfylleridomar. Båtfolkets Vitbok innehåller fakta från respekterade källor.
”Bara den som räds svaren törs inte ställa de rätta frågorna”
Norge säger ”Nei” -igen!
Norges storting röstade den 15 Januari nej till en sänkning från 0,8 promille till svenska 0,2.
Nye tiltak skal være faktabastert, ikke symbolpolitikk, var politikerenes holdning. Inställningen baseras till stor del på erfarenheter och forskning från just Sverige! I tillegg mener kommuniksjonskomiteen at det er grunn til å tro at det er promille over 0,8 som representerer en reell fare på sjøen.
Sjörättsinsitutet forskning – som baseras på olyckor under en lång period – slår fast att allvarliga olyckor och där alkohol kan ha varit bidragande orsak nästan uteslutande handlat om förare med en promillenivå över 1.0 (olyckor under 0.8 går inte ens att identifiera).
Båtmässan Stockholm 2019
Du finner oss som vanligt på båtmässan mellan 1 – 10 mars. Montern är AG:29 i den långa passagen längsmed A-hallen. Kom förbi, diskutera och få vårt senaste material. Och du politiker, tjänsteman, funktionär, journalist (med mycket mera) är givetvis välkommen även du för frågor och kanske även invändningar. Välkommen!
Stötta oss – en kamp för att kriminaliserande lagar skall stiftas på sakliga grunder!
Vi är många som blir allt mer bekymrade över lagar som stiftas efter opinionsundersökningar och inte efter fakta och minoriteters rätt. Ett samhälle som allt mer styrs av tyckande och ängsliga eller ensidiga kvällstidnings-rubriker. 0.2 promille på sjön är exakt en sådan tyckarlag. Där du har politiska kontakter – kräv en ändring! Lyd inte bara!
Stötta oss på www.båtfolket.se med en slant för vår kamp. Vi är en helt ideell aktionsgrupp. Vårt arbete med att få till en justering av 0.2-lagen är givetvis viktigt. Men frågan rymmer också dimensioner som är långt mycket viktigare än rätten att få framföra en båt med låga alkoholnivåer så länge man inte utgör en fara för andra. Även rätten att inte dömas galet hårt för ett påhittat brott där det bevisligen inte finns några offer! Det kostar för oss att ställa ut på mässor, annonsera, producera material. Vår verksamhet bygger endast på hjälp av privata bidrag.
Lagar som kriminaliserar oss medborgare måste bygga på fakta – inte myter. Swisha eller sätt gärna in en hundring – eller mer – på vårt bankgiro nedan. Notera, allt ev. överskott efter lagändring går oavkortat till Sjöräddningen. Vi har en kompetent revisor.
Vi är givetvis även intresserade av att du personligen engagerar dig 🙂
Du kan Swisha ditt stöd till 123 223 88 06
Annars Bankgiro 250-8109. Skriv gärna namn och mailadress så vi vet vem du är! Lägger du med en postadress sänder vi dig vår ikoniska dekal i form av en farledsskylt med överkryssat 0.2. En absolut succé sedan båtmässan 2015. Vi har hittills levererat ut mer än 10.000 av dem! Passar fint bredvid sjöräddningssällskapets dekal på båten! Du som stöttat oss tidigare – maila oss bara så sänder vi!
Dela och gilla nyhetsbrevet på Facebook! Klicka här!
Informera dina båtvänner och klubbkollegor via e-post och sociala media om oss och vårt arbete. Sänd en länk till dina vänner för att få detta nyhetsbrev. Fakta vinner i längden om det är tillräckligt många som besitter den!
På Facebook finns den öppna gruppen ”Sjöfyllerilagen” där du finner oss och andra som debatterar. V.v notera att den INTE är modererad av oss i Båtfolket.
Vår 49 sidiga vitbok med ”kalla fakta” (upplaga 2016 men ännu lika aktuell) finns att ladda ner på www.båtfolket.se tillsammans med affischer och annat material.
Vill du höra av dig – sänd ett mail till Jim Huzell – jim@huzell.net