Innehåll:
- Ett litet skräckexempel (bland många…)
- Vad händer inom politiken?
- Hur ser det ut med olyckorna 2018?
- Båtmässan Stockholm 2019
- Politikerna debatterar vidare
- Förslag till formella 0,2 utvärderingskriterier
Ett litet skräckexempel (bland många…)
Vi inleder brevet med ett – tyvärr inte ovanligt – skräckexempel. 30.000 kr i dagsböter. Straffet delades nyligen ut till en man som utan fel framförde sin båt med ofarliga 0,26 promille i blodet. Ett straff i klass med att du misshandlar någon. Här fanns inga offer annat än båtföraren. Notera att tidningen väljer rent ovetenskapliga begrepp ”körde berusad”.
Vad händer inom politiken?
Medan vi värmer glöggen, äter pepparkakor och tar en paus från båtlivet är det ännu iskallt på den politiska fronten. När detta skrivs har vi ännu ingen ny regering. Vi förutsätter att en ny regering unviker ytterligare en svekdebatt från hundratusentals båtägare genom att ta tag i ett från riksdagen unisont tillkännagivande.
För ett år sedan fattade Riksdagen beslut om på att den så kallade sjöfyllerilagen skall utvärderas. Vi som är initierade i frågan vet att 0,2 promille på sjön inte haft någon mätbar effekt på sjösäkerheten. De som är fulla och inblandade i olyckor har uteslutande över – ofta långt över – 1 promille och omfattades klart av den gamla lagen. Politikerna vet givetvis redan att denna lag är verkningslös – eller har sedermera kommit till insikt genom våra utredningar. Eftersom politikerna i andra fall hänvisar till forskning och vetenskap (t ex klimatfrågan) så ser vi att de har följande alternativ i sin hand:
1. Vi ändrar lagen och anpassar den efter vetenskap och omvärld. Lyssnar på våra väljare och bemyndigar Sveriges båtfolk. Vi befriar därmed också rättsväsende och tillsynsmyndigheter från struntuppgifter.
2. Vi ändrar inte lagen. Istället ändrar vi argumentationen. Lagen är avsedd att vara normativ. Populärt benämt uppfostringslag. Det spelar ingen roll för oss att det varje år kriminaliseras ett antal båtägare utan att de utsatt någon för fara eller velat någon illa. Vi anser att samhällets resurser används på rätt sätt genom att rättsväsendet jagar och straffar oskyldiga båtmänniskor. Vi ser hellre att svenskar semestrar utomlands än att de är kvar i Sverige. Vi tycker det är bra att intresset för båtliv minskar. Vi ser inga problem med att Kustbevakningen gjort våra vattendrag till kontrollplatser. Vi struntar I att många båtägare är förargade på lagen eftersom vi politiker helt enkelt vet bättre.
Vi i Båtfolket ger oss inte men inväntar nu en ny regering som är skyldiga att ta tag i detta. Vi har noterat otålighet även från andra båtorganisationer. Längst ner finner du ett antal relevanta kriterier som måste användas i en av riksdagen initierad utvärdering av 2010 år sk. Sjöfyllerilag.
Hur ser det ut med olyckorna 2018?
Olyckorna fortsätter stadigt ner vilket de gjort i mer än 40 år. Glädjande att det vackra sommarvädret ytterligare verkar ha bidragit till att båtfolket förskonats från olyckor. Bästa året någonsin med preliminära siffror på 13 förolyckade och en saknad.
Den som skulle påstå att det är sjöfyllerilagen som ligger bakom har varken tagit del av fakta eller har omdömet kvar. Vad statistiken visar är det vi hela tiden känt till; säkrare båtar och utrustning samt ansvarsfulla båtägare är formen för ett säkert båtliv. I det ligger naturligtvis att inte framföra en båt full men också att inse att man inte är full vid 0.2 promille – långt därifrån. Lägg också märke till att intresset för fritidsbåtliv minskat vilket har inverkat på olycksstatistiken.
Värre dock med drunkningsolyckor som inte är relaterade till båtliv där c:a 130 personer sorgligt nog omkom under 2018. Här något att fokusera på för den politiker som vill göra skillnad på riktigt.
Båtmässan Stockholm 2019
Du finner oss som vanligt på båtmässan mellan 1 – 10 mars. Vi har ännu ingen monterplats men meddelar det i nästa nyhetsbrev. Vill du vara med att bemanna på mässan – hör av dig till oss. Vi är ett glatt gäng som ger varandra stor frihet att bidra utifrån var och ens intresse och förutsättningar. Du är också alltid välkommen förbi för att ta del av vårt aktuella material och budskap. Det gäller även dig som har frågor och kanske även invändningar. Välkommen!
Politikerna debatterar vidare
Trots att det är politiskt vacuum så motioneras det igen inför 2019 från Riksdagsledamöter och därtill publicerar de debattartiklar.
Nedan en artikel från Riksdagsledamöterna Maria Stockhaus och Lars Beckman (båda M) som publicerats i flera tidningar bl a Mitti, Norrtelje Tidningar m.fl. Här hela texten:
Förra året fattade riksdagen beslut om att det ska genomföras en utvärdering av sjöfyllerilagen. Den 8 november är det ett år sedan som beslutet fattades. Regeringen har hittills inte redovisat hur man vill gå vidare.
År 2010 ändrades sjölagen och gränsen för sjöfylleri sattes till 0,2 promille. Syftet var att minska antalet olyckor och dödsfall på sjön. Ända sedan lagstiftningen trädde i kraft har den ifrågasatts och kritiserats hårt. Svenska båtunionen, som representerar omkring 90 procent av alla båtklubbar, Kryssarklubben och Sweboat är några av de intresseorganisationer som kraftigt ifrågasatt lagstiftningen.
Med tanke på att lagen nu varit i kraft i åtta år är det dags att göra en utvärdering. I en utvärdering bör man ta ställning till om lagen haft effekt och vilka resurser inom rättsväsendet som krävs för att kontrollera att lagen efterlevs.
År 2017, det senaste helåret där det finns statistik tillgänglig, genomfördes 2 588 nykterhetskontroller av Kustbevakningen. Av dessa anmäldes 88 för sjöfylleri, vilket motsvarar 3,4 procent av dem som kontrollerats. Motsvarande siffror för år 2014 var 2 273 kontroller med 101 anmälningar (4, 4 procent).
Den 8 november är det ett år sedan riksdagen gav regeringen i uppdrag, genom ett så kallat tillkännagivande, att genomföra en sådan utvärdering som nämns ovan. Vi är två av motionärerna i riksdagen som fick våra motioner bifallna. Men trots att ett år har gått har regeringen inte tagit något steg, åtminstone inte något som synts utifrån, för att komma i gång med en utvärdering. Det finns inga direktiv om hur utvärderingen ska genomföras, vad som ska mätas och vad det eventuellt kan bli för åtgärder efter utvärderingen. Än mindre finns det någon utredare, eller motsvarande, på plats.
Den rödgröna regeringen har inte varit tillräckligt drivande i att få en utvärdering av sjöfyllerilagen på plats.
Oavsett vilken regering som tillträder måste ta riksdagens vilja på allvar. Det är dags nu.
Maria Stockhaus (M) och Lars Beckman (M), riksdagsledamöter
Utvärderingskriterier 0,2
Här nedan riktar vi oss till partierna. Det är skarpa exempel på kriterier som bör användas i en utredning inför en justering av sjöfyllerilagen:
- På vilket sätt skiljer och förenas handhavande och risker i båtliv vs vägtrafik? Lagstiftningen skiljer sig markant mellan sjö och vägtrafik. Det finns ingen ”förare” på båt. Bara befälhavare och denne behöver inte sitta vid ratt eller roder
- Vad är skälen till att sjösäkerheten förbättrats markant under 40 år – långt innan den nya sjöfyllerilagen tillkom?
- Hur har lagen mottagits av de som är direkt berörda av den?
- I vilka lägen är lagen kontraproduktiv för sjösäkerheten? (t ex att en ovan förare tar över rodret från en van förare, att inte man lägger om båten vid vindkantring etc)
Vid en direkt nödsituation, är det brottsbalkens nödregler som gäller om man har 0.2 promille eller mer, eller de nödregler som finna angivna i sjölagen? Förvirrande domar finns. - Är de nuvarande parametrarna (en båt som kan göra mer än 15 knop eller är 10 m eller längre) i sin nuvarande utformning relevanta för sjösäkerheten?
- I vilka fall och på vilka sätt har lagen visat sig vara rättsosäker i tillämpningen?
- Hur är balansen mellan utmätta straff och den verkliga fara som en fritidsskeppare utsatt någon för genom att förtära små mängder alkohol?
- Vilka kostnader har tillsyn och efterlevnad av lagen medfört? Belastning på sjödomstolar?
- Vad talar för att lagen fungerar förebyggande – finns något sakligt stöd?
- Hur har lagstiftningen påverkat sociala och kulturella mönster för fastboende på öar och de som tillbringar mycket tid (hela semestrar) ute i sina båtar?
- Hur har lagen påverkat relationen mellan båtfolk och fiskala myndigheter?
- Hur har lagen påverkat berörda näringsidkare? Exempelvis besöksmål, restauranger, serviceinrättningar och båttillverkare.
- Vid en utvärdering bör även sjöfyllerilagstiftningen bedömas utifrån ett internationellt perspekiv (IMO:s regelverk) och då med särskilt hänsynstagande till motsvarande lagstiftning för fritidsbåtar i våra grannländer. Disharmonin är stor mellan den svenska sjöfyllerilagstiftningen och motsvarande lagstiftning i övriga nordiska länder. (Norge 0,8 °/oo, Finland 1.0 °/oo, Danmark 0,5 °/oo (endast höghastighetsbåtar)).
- Den sammanställning av domar i sjöfylleriärenden som gjorts av professor i Sjörätt – Hugo Tiberg – bör ingå som underlag vid utvärdering tillsammans med Transportstyrelsens fakta och även BRÅs djuplodande analys av sjöfylleridomar.