Detta är ett nyhetsbrev med en politisk betraktelse och länkar till läs och hörvärt. Innehåll:

  • Svar på våra 5 frågor till Riksdagspartierna
  • Partiernas principiella hållning
  • Hur ser båtfolket.se på en utvärdering?
  • Kortdebatt mellan Riksdagsledamot Petter Löberg (S) och Jim Huzell, Båtfolket
  • Journalistens uppmaning till sina kollegor: Ta debatten om Kustbevakningen!
  • Första förslag till formella utvärderingskriterier

Enkätsvar från partierna

Något senfärdigt men här nedan är partiernas officiella inställning till vår principiellt viktiga fråga. Vi har ställt fem frågor till samtliga partier (se frågorna längre ner i brevet). Vi kan konstatera att:

  1. Alla partier ställer sig bakom Riksdagens beslut om en utvärdering. Det är glädjande!
  2. De parter som mer aktivt driver frågan om en snar utvärdering, översyn och eventuell justering är Kristdemokraterna, Moderaterna och i någon mån Centern och Liberalerna.
  3. I svaren ryms fortfarande en del myter.

Socialdemokraterna t ex försvarar lagen med att Transportstyrelsen visar att antalet som omkommer i fritidsbåtolyckor fortfarande sjunker. Detta får inte tas som belägg att det är den fasta gränsen på 0,2 som är skälet till färre omkomna. Det är ytterst få dödsfall – om några – som skett med båtar som omfattas av lagen (över 15 knop och 10 meter). Däremot sker olyckor i små båtar och där alkoholhalten är över en promille. Det är viktigt att vi ser till så att fakta ligger till grund för en kommande utvärdering.

Svaren återspeglar en viss ideologisk skillnad. Partier mer till vänster har en större benägenhet att i förebyggande syfte vilja kriminalisera medborgare, utan att det finns något offer. Partier som står lite mer till höger lägger större vikt vid att det ska föreligga ett brott för att kriminalisera medborgare. Att framföra en båt med låga alkoholhalter i blodet anser Båtfolket inte vara ett brott. Vi har stöd i forskning och praktik (se bl a Sjörättsinstitutet).

Våra 5 konkreta frågor

  1. Känner ni till att riksdagen enhälligt bestämt att promillelagen ska utvärderas? Hur kommer ni arbeta för att en utvärdering sker?
  2. Tycker ni att båtliv och bilkörning är samma sak med avseende på risker och den forskning som föreligger? Känner ni till att Högsta Domstolen fastslagit att risker med fritidsbåtar inte kan jämföras med vägtrafik?
  3. Hur ser ni på en justering och anpassning av lagen till vår omvärld och mot bakgrund av fakta?
  4. Vad är partiets principiella hållning till ”uppfostrings-, signallagar, normativa lagar” där människor kriminaliseras utan att det finns några offer?
  5. När tror ni att en utvärdering kan vara genomförd och eventuellt justeringar av lagen kan vara på plats?

Partiernas hållning

(L), (S), (C) samt (SD) förordar en utvärdering. (M) och (KD) anser sig därtill vara drivande i frågan.

(V) och (MP) håller med Högsta Domstolen (HD) att båtliv och vägtrafik inte är jämförbara men är i övrigt positiva till signallagar.

(S) understryker att det ska vara en grundlig utvärdering och inte en utredning. (S) håller inte med HD utan hävdar – trots fakta som visar motsatsen – att 0.2-lagen är preventiv mot allvarliga olyckor och hänvisar till de senaste fem årens olycksminskning räknat i glidande medeltal (Transportstyrelsen). (S) försvarar lagen med ”att en stor del av vår lagstiftning är avsedd att påverka normer…”.

(MP) intar en defensiv hållning och tolkar fakta som att det är relativt sett farligare på sjön med en högre andel styrmän med alkohol i kroppen jämfört med biltrafik. De anser att kriminalisering ska grundas på forskning och kunskap men kanske inte fullt ut när det gäller just alkohol.

(C) använder inte den formella beteckningen utvärdering utan ”utredning” som begrepp. (C) anser att det kan vara rimligt med olika bestämmelser för båtliv jämfört med vägtrafik och öppnar därmed för en justering. De vill se en jämförelse med övriga nordiska länder (Finland 1,0, Norge 0,8 och Danmark 0,5 promille för höghastighetsbåtar).

(L) anser att kriminalisering ska användas ”i de fall där det är en lämplig, proportionerlig och effektiv åtgärd”. De är kritiska mot att regeringen inte redan satt igång arbetet med en utvärdering.

(M) anser att det kan finnas behov av ändringar i lagen. De håller med HD att riskerna på sjön är mindre än på vägen. (M) är enda partiet som explicit nämner att frågan är viktig för många människor i landet.

(KD) betraktar sig som drivande i frågan. De noterar att vi internationellt sett har en udda lag och att det är hög tid att utvärdera på vilka premisser lagen kan försvaras.

(SD) anser att båtliv och vägtrafik inte kan jämföras. De kommer att påminna kommande regering om kravet på utvärdering och är öppen för justering av lagen.

För fullständigt underlag med ingress, frågor och partiernas svar klicka här!

Hur ser Båtfolket.se på en utvärdering?

Det är inte så att riksdagen har ”monopol” på fakta. Alla utvärderingar hittills (Sjörättsinstitutet, Brottförebyggande Rådet, Transportstyrelsen m fl) visar att lagens nitiskt låga nivåer inte haft någon sjösäkerhetshöjande effekt. Istället har den fört med sig en onödig kriminalisering och omyndigförklaring av ansvarsfulla båtägare, lagt sordin på båtlivet för de som finner glädje i att dricka ett glas vin till sommarmiddagen och minskat intresset för båtliv.

Därtill måste den kostnad som bl a Kustbevakningen haft för att till dags datum ha utfört ca 10 000 sållningsprov tas med i en kommande utvärdering.

Vi har sett mycket av faktaresistens bland politiker. Justitieminister Morgan Johansson leder med en promemoria som helt missat målet och ett direkt osmakligt inlägg i en riksdagsdebatt. Där påstod han att de som framför en båt med ett glas vin i kroppen är fulla. Därmed devalverar ministern begreppet fylla till harmlösa nivåer. Längre ner i brevet finner du Båtfolkets initiala förslag till utvärderingskriterier.

Kortdebatt P4 Väst mellan Riksdagsledamot (S) Petter Löberg och Båtfolkets Jim Huzell

Sveriges Radio P4 Väst (Västkusten, Göteborg) läste vårt nyhetsbrev och bjöd in Jim Huzell från Båtfolket samt Petter Löberg, socialdemokrat i justitieutskottet till en debatt mitt i julivärmen. Reportern får det att låta som om det innan 2010 varit tillåtet att dricka alkohol utan ansvar och promillegräns vilket givetvis inte är sant.

I intervjun bekräftar Petter Löberg att Socialdemokraterna ser ett stort värde i ”uppfostrings och signallagar” även om han föredrar att kalla dem ”normerande lagstiftning”.

Petter ska dock ha en eloge att han ställde upp i en debatt. De flesta politiker duckar helt eller vräker bekvämt ur sig någon standardfloskel som att ”båtkörning och alkohol inte hör ihop”. Klicka på bilden nedan så kan du höra debatten via Youtube.

Ta debatten om Kustbevakningen!

Här är journalistens uppmaning till journalisterna i just tidningen ”Journalisten”. André Persson – journalist och författare till boken Kustbevakningen – en berättelse om myndigheten som gick på grund – uppmanar sina journalistkollegor att inte så okritiskt svälja Kustbevakningens propaganda. Vi citerar:

Varje sommar kan Kustbevakningens kommunikationsavdelning fira nya triumfer när de basunerar ut den nya sjöfyllerilagens förträfflighet. Helt oemotsagd får myndigheten ut sitt budskap om att lagen fungerar. Men varför är svenska journalister så okritiska? För den som är seriöst intresserad av att rapportera om båtliv, lagstiftning och sjösäkerhet så finns det några enkla frågor att ställa nästa gång Kustbevakningens pressmeddelande landar i inboxen, skriver författaren och debattören André Persson. Klicka på bilden nedan så kommer du till artikeln.

Utvärderingskriterier

Följande är exempel på kriterier som bör användas i en utredning inför en justering av sjöfyllerilagen:

  • På vilket sätt skiljer och förenas handhavande och risker i båtliv vs vägtrafik? Lagstiftningen skiljer sig markant mellan sjö och vägtrafik. Det finns ingen ”förare” på båt. Bara befälhavare och denne behöver inte sitta vid ratt eller roder
  • Vad är skälen till att sjösäkerheten förbättrats markant under 40 år – långt innan den nya sjöfyllerilagen tillkom?
  • Hur har lagen mottagits av de som är direkt berörda av den?
  • I vilka lägen är lagen kontraproduktiv för sjösäkerheten? (t ex att en ovan förare tar över rodret från en van förare, att inte man lägger om båten vid vindkantring etc)
  • Vid en direkt nödsituation, är det brottsbalkens nödregler som gäller om man har 0.2 promille eller mer, eller de nödregler som finna angivna i sjölagen? Förvirrande domar finns.
  • Är de nuvarande parametrarna (en båt som kan göra mer än 15 knop eller är 10 m eller längre) i sin nuvarande utformning relevanta för sjösäkerheten?
  • I vilka fall och på vilka sätt har lagen visat sig vara rättsosäker i tillämpningen?
  • Hur är balansen mellan utmätta straff och den verkliga fara som en fritidsskeppare utsatt någon för genom att förtära små mängder alkohol?
  • Vilka kostnader har tillsyn och efterlevnad av lagen medfört? Belastning på sjödomstolar?
  • Vad talar för att lagen fungerar förebyggande – finns något sakligt stöd?
  • Hur har lagstiftningen påverkat sociala och kulturella mönster för fastboende på öar och de som tillbringar mycket tid (hela semestrar) ute i sina båtar?
  • Hur har lagen påverkat relationen mellan båtfolk och fiskala myndigheter?
  • Hur har lagen påverkat berörda näringsidkare? Exempelvis besöksmål, restauranger, serviceinrättningar och båttillverkare.
  • Vid en utvärdering bör även sjöfyllerilagstiftningen bedömas utifrån ett internationellt perspekiv (IMO:s regelverk) och då med särskilt hänsynstagande till motsvarande lagstiftning för fritidsbåtar i våra grannländer. Disharmonin är stor mellan den svenska sjöfyllerilagstiftningen och motsvarande lagstiftning i övriga nordiska länder. (Norge 0,8 °/oo, Finland 1.0 °/oo, Danmark 0,5 °/oo (endast höghastighetsbåtar)).
  • Den sammanställning av domar i sjöfylleriärenden som gjorts av professor i Sjörätt – Hugo Tiberg – bör ingå som underlag vid utvärdering tillsammans med Transportstyrelsens fakta och även BRÅs djuplodande analys av sjöfylleridomar


 

Dela och gilla nyhetsbrevet på Facebook! Klicka här!