Det finns nu riksdagsbelut på att sjöfyllerilagen skall utvärderas och omprövas. Vi citerar: ”Bifall till motioner med förslag om ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010. Delvis bifall till en motion om avskaffande av promilleregeln vid sjöfylleri. Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag”. – 8 November 2017
Det finns dock all anledning att ”ligga på” våra folkvalda så detta arbete inleds snarast och därtill utförs av sakkunniga – inte tillsatta utifrån en snäv politisk agenda.
Därför har Svenska Båtunionen (SBU) samt Båtfolket tillsammans översänt en skrivelse till justitieminister Morgan Johansson (se nedan) där vi uppmanar honom att dra igång detta arbete. Underligt vore annat. Redan i förra valet lovade Socialdemokraternas talesman i båtfrågor en översyn. Klicka på bilden nedan för en högupplöst kopia av brevet.
Direktiv för en utredning
Om nu inte regeringen trilskas så kommer det under våren/sommaren att påbörjas en formell utvärdering och översyn. Ett sådant arbete måste ledas av en sakkunnig person. Valet av person o/e resurser kan tidigt skallra om det finns ett ”politiskt medskick”. En sådan person får inte heller basera sina argument på förnumstigheter som ”ska det vara så svårt att vara nykter på sjön”.
Här är båtfolkets förslag till direktiv:
Sjöfyllerilagen skärptes väsentligt år 2010. Lagen jämställer båtliv med vägtrafik och gränsen för sjöfylleri blev 0,2 promille för alla båtar över 10 meter eller som kan framföras i minst 15 knop. Lagen har kritiserats av samtliga större båtorganisationer, branschen, sakkunniga samt under tidigare remissförfarande även av lagrådet, polisen, sjörättsinstitutet m.fl. Utvärderingen skall fokusera strikt på konsekvenserna av lagen, verifiera sakligheten i kritiken samt föreslå relevanta förändringar och anpassningar utan att äventyra sjösäkerheten. En utvärdering skall utföras av sakkunniga inom båtliv utan band till nykterhetspolitiska särintressen. I en översyn är en anpassning till våra nordiska grannländer en viktig utgångspunkt och är ett uttalat önskemål från båtorganisationerna.
Utvärderingskriterier
Följande är exempel på kriterier som bör användas i en utredning inför en justering av sjöfyllerilagen:
- Finns några sakliga belägg för att lagen verkligen har ökat sjösäkerheten? I så fall hur och på vilket sätt?
- På vilket sätt skiljer och förenas handhavande och risker i båtliv vs. vägtrafik? Lagstiftningen skiljer sig markant mellan sjö och vägtrafik. Det finns ingen ”förare” på båt. Bara befälhavare och denne behöver inte sitta vid ratt eller roder
- Vad är skälen till att sjösäkerheten förbättrats markant under 40 år – långt innan den nya sjöfyllerilagen tillkom?
- Hur har lagen mottagits av de som är direkt berörda av den?
- I vilka lägen är lagen kontraproduktiv för sjösäkerheten? (t ex att en ovan förare tar över rodret från en van förare, att inte man lägger om båten vid vindkantring etc)
- Vid en direkt nödsituation, är det brottsbalkens nödregler som gäller om man har 0.2 promille eller mer, eller de nödregler som finna angivna i sjölagen? Förvirrande domar finns.
- Är de nuvarande parametrarna (en båt som kan göra mer än 15 knop eller är 10 m eller längre) i sin nuvarande utformning relevanta för sjösäkerheten?
- I vilka fall och på vilka sätt har lagen visat sig vara rättsosäker i tillämpningen?
- Hur är balansen mellan utmätta straff och den verkliga fara som en fritidsskeppare utsatt någon för genom att förtära små mängder alkohol?
- Vilka kostnader har tillsyn och efterlevnad av lagen medfört? Belastning på sjödomstolar?
- Vad talar för att lagen fungerar förebyggande – finns något sakligt stöd?
- Hur har lagstiftningen påverkat sociala och kulturella mönster för fastboende på öar och även de som tillbringar mycket tid (hela semestrar) ute i sina båtar?
- Hur har lagen påverkat relationen mellan båtfolk och fiskala myndigheter?
- Hur har lagen påverkat berörda näringsidkare? Exempelvis besöksmål, restauranger, serviceinrättningar och båttillverkare.
- Vid en utvärdering bör även sjöfyllerilagstiftningen bedömas utifrån ett internationellt perspektiv (IMO:s regelverk) och då med särskilt hänsynstagande till motsvarande lagstiftning för fritidsbåtar i våra grannländer. F.n. föreligger en stor disharmoni mellan den svenska sjöfyllerilagstiftningen och motsvarande lagstiftning i övriga nordiska länder. (Norge 0,8 °/oo, Finland 1.0 °/oo, Danmark 0,5 °/oo (endast höghastighetsbåtar)).
- Den sammanställning av domar i sjöfylleriärenden som gjorts av professor i Sjörätt – Hugo Tiberg – bör ingå som underlag vid utvärdering tillsammans med Transportstyrelsens fakta och även BRÅs djuplodande analys av sjöfylleridomar
Valrörelsen 2018
Vår fråga är tvärpolitisk och båtfolket.se tar ingen ställning partipolitiskt. Vår ståndpunkt är att lagar skall stiftas på sakliga grunder och inte baseras på myter eller vara moraliserande. Frihet under ansvar fungerar fortfarande bäst i Sverige trots klåfingrighet med ständigt nya restriktioner.
I riksdagen har riksdagsledamöter från S, C, KD och M motionerat eller på annat sätt arbetat för en förändring. SD har visat en ambivalent inställning. L anser att lagen ingår i allmän ”alkoholpolitik”. V och MP vill inte se en ändring. M är den flitigaste motionären och nu först ut att ta 0,2 och andra båtfrågor till valrörelsen.
Till höger Moderaternas annons i senaste numret av SBU’s medlemstidning Båtliv.
I annonsen hänvisar man till sin webbplats (se nedan) och där återfinns tre skarpa förslag.
Vi på Båtfolket ser gärna att du för upp 0.2 och andra relevanta båtfrågor till den – eller de – politiker och partier du överväger rösta på.
10 skäl varför en översyn av 0,2 promillelagen brådskar
Den nya sjöfyllerilagen har kommit till utan vetenskaplig grund. Den saknar proportioner och samband mellan det man söker uppnå och dess straffkonsekvenser. Några exempel:
1. 0,2-promillelagen har inte någon påvisbar effekt på antalet allvarliga olyckor som sker med fritidsbåtar.
Redan 2011 slog Sjörättsinstitutet fast: I ett undersökt material om 350 sjöfylleridomar (1994–2010) har sjutton fall av död eller allvarlig kroppsskada befunnits orsakade av berusning över 1 promille, medan ett enda sådant förekommer med lägre påverkan, som enligt domstolen inte behöver ha orsakat olyckan. (Marine Intoxication in Swedish Case Law, Stockholm 1911 Jure Förlag 2011. ISBN 978-91-7223-442-0).
2. Efter att lagen varit verksam i mer än åtta år så går det inte att visa att den haft något signalvärde eller förebyggande effekt vad gäller allvarliga olyckor.
Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik visar på ytterst små om ens identifierbara signaleffekter. Antalet dödsolyckor har minskat stadigt under mer än 40 års tid – opåverkad av den nya lagstiftningen – och är nu nere i under 30-tal per år. (Det har varit samma utveckling i Norge som alltjämt har 0.8 promille som gräns). De senaste åren har dock minskningstakten i absoluta tal nästan avstannat då totala antalet fritidsbåtsolyckor är få. De olyckor som sker omfattar primärt små fritidsbåtar samt kajaker i insjöar och dessa små farkoster omfattas inte av lagen.
3. Lagen kostar samhället stora resurser att upprätthålla.
Detta är särskilt allvarligt då våra gemensamma resurser för att upprätthålla lag och ordning i Sverige är hårt ansträngda. Vi har t.ex minst antal poliser per capita i hela Europa. Prioriteringarna bör ligga på landbacken.
4. Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor som omfattas av 0,2-promillelagen är ytterst få och bör sättas i relation till andra olyckor som sker på människors fritid. Det tydliggör att lagen varken träffar målet eller fyller sin funktion.
Två jämförande exempel: 2015 drunknade 20 människor i Sverige i samband med olyckor på isen. Det är en ökning med 16 personer jämfört med året innan. Totalt omkom 115 personer i drunkningsolyckor 2016. Detta ska sättas i relation till ett fåtal personer som omkommer i fritidsbåtolyckor med båttyper som omfattas av lagen och som därtill forskningen visat inte har bäring på de låga alkoholhalter som den nya sjöregeln omfattar.
5. Lagen har minskat intresset för fritidsbåtsliv. Ett minskat intresse för ett sunt fritidsbåtliv i Sverige var inte en önskad effekt av lagen.
Enligt Transportstyrelsen båtlivsundersökning framgår att sedan lagen infördes har antalet vuxna svenska som vistas i fritidsbåt minskat.
Kustbevakningen styrker i media att det är färre båtar ute på kvällstid efter att lagen tillkommit. Bransch, service-stationer och turistnäring vittnar om samma sak. Är det bra?
6. Lagen kriminaliserar personer utan att det finns några offer. Lagen har kriminaliserat svenskar som på sin fritid till sjöss konsumerar små mängder öl eller vin utan att det går ut över någon annan.
Den som exempelvis dristar sig till att i ytterst låg hastighet (lägre än 15 knop) korsa en fjärd efter bara ett glas vin riskerar ett straff motsvarande ringa misshandel och det bara för man färdas i en viss typ av fritidsbåt. Är det en rimlig straffpåföljd frågar sig många? Är den teoretiska topphastigheten en rimlig gräns för så pass hårda straff? Dagsböter på över trettiotusen är inte ovanligt.
7. Inget annat ”båtland” i världen har en liknande lag. Såväl Finland som Norge har avvisat vår lag efter att ha utvärderat den.
Våra nordiska grannar har efter att granskat vår lag avvisat den. Delvis baserat på just svensk forskning. Norge har en gräns på 0,8 promille för fritidsbåtar och Finland 1.0 promille.
8. Lagen har lett till ett antal domar som visar att lagen inte bidrar till ett säkrare båtliv och som därtill varit direkt kränkande för de som utsatts för övervakningen. Två exempel:
1) En man flyttar sin gummijolle för att säkra upp den för ett annalkande oväder. Båtägaren frikändes i tingsrätten, men fälldes i hovrätten. Ärendet har nekats prövningsrätt i högsta domstolen. Tilläggas kan att i detta fall fungerade inte polisens stationära alkoholmätare (den så kallade ”Evidenzern” som används vid verifiering). Så istället kallades på en polisbil med 2 man från Strömstad 3 mil bort. Allt för att konstatera 0.28 promille. Domen visar att lagen också kan omfatta de som nödgas flytta en båt pga av annalkande oväder.
2) En man är ute med några vänner i sin båt i Solna. I låg hastighet och utan att det fanns några andra båtar i närheten stoppas mannen av Kustbevakningen och blåser 0.2 promille. Han förs bort under två timmar. Under tiden utfrågas medpassagerarna där de avkrävs namn, telefonnummer och personnummer. Dessa uppgifter kommer senare av misstag att även figurera i förundersökningsprotokoll liksom att namn förväxlas och utskick sker till fel person. Ärendet JO-anmäls.
9. Lagen har tydliggjort allvarliga brister i våra myndigheters informations- och tjänstemannaansvar.
Kustbevakningen (KBV) basunerar varje år ut att ”färre kör fulla på sjön”. De konstaterar att antalet fritidsbåtägare som genomgått sållningsprov och ertappats med mellan 0,2-1,0 promille i blodet har minskat sedan lagens tillkomst och deras intensifierade insatser. De ger också sken av att det minskat antalet allvarliga olyckor. KBV ska enligt regleringsbrevet arbeta med identifierade problem. Det finns inget som talar för att KBV:s insatser med att lagföra fritidsbåtägare med låga alkoholhalter har haft någon effekt på antalet olyckor. Informationsgivningen är skev och osaklig.
10. Ett antal vallöften och utfästelser i riksdagen – företrädande en klar majoritet i riksdagen – har givits om att lagen ska utvärderas och att det bör ske en översyn.
Det är hög tid att uppfylla utfästelserna. Att rationella kriterier ställs upp och att utvärderingen sker av sakkunniga.
Noterbart är att vår dåvarande inrikesminister Anders Ygeman inför valet 2014 (då i egenskap av ordförande i Trafikutskottet) besvarade Svenska Båtunionens valenkät i tidningen Båtliv (medlemsorgan för 170 000 båtägare) och uttalade att Socialdemokraterna ser positivt på att utvärdera nya sjöfyllerilagen.
Denna symbol kan du få som dekal att sätta på din båt för att visa vad du står. Kan hämtas på mässan eller genom att du sänder ett bidrag till oss
Stötta oss – en kamp för att kriminaliserande lagar skall stiftas på sakliga grunder!
Vi är många som blir allt mer bekymrade över lagar som stiftas efter opinionsundersökningar och inte efter fakta och minoriteters rätt. Ett samhälle som allt mer styrs av tyckande och ängsliga eller ensidiga kvällstidnings-rubriker. 0.2 promille på sjön är exakt en sådan tyckarlag. Där du har politiska kontakter – kräv en ändring! Lyd inte bara!
Stötta oss på www.båtfolket.se med en slant för vår kamp. Vi är en helt ideell aktionsgrupp. Vårt arbete med att få till en justering av 0.2 lagen är givetvis viktigt. Men frågan rymmer också dimensioner som är långt mycket viktigare än rätten att få framföra en båt med låga alkoholnivåer så länge man inte utgör en fara för andra. Även rätten att inte dömas galet hårt för ett påhittat brott där det bevisligen inte finns några offer! Det kostar för oss att ställa ut på mässor, annonsera, producera material. Vår verksamhet bygger endast på hjälp av privata bidrag.
Lagar som kriminaliserar oss medborgare måste bygga på fakta – inte myter. Swisha eller sätt gärna in en hundring – eller mer – på vårt bankgiro nedan. Notera, allt ev. överskott efter lagändring går oavkortat till Sjöräddningen. Vi har en kompetent revisor.
Vi är givetvis även intresserade av att du personligen engagerar dig 🙂
Du kan Swisha ditt stöd till 123 223 88 06
Annars Bankgiro 250-8109. Skriv gärna namn och mailadress så vi vet vem du är! Lägger du med en postadress sänder vi dig vår ikoniska dekal i form av en farledsskylt med överkryssat 0.2. En absolut succé på båtmässan 2015 samt 16 och vi har levererat mer än 7.000 av dem! Passar fint bredvid sjöräddningssällskapets dekal på båten! Du som stöttat oss tidigare – maila oss bara så sänder vi!
Dela och gilla nyhetsbrevet på Facebook! Klicka här!
Informera dina båtvänner och klubbkollegor via e-post och sociala media om oss och vårt arbete. Sänd en länk till dina vänner för att få detta nyhetsbrev. Fakta vinner i längden om det är tillräckligt många som besitter den!
På Facebook finns den öppna gruppen ”Sjöfyllerilagen” där du finner oss och andra som debatterar. V.v notera att den INTE är modererad av oss i Båtfolket.
Vår 49 sidiga vitbok med ”kalla fakta” (upplaga 2016 men lika aktuell) finns att ladda ner på www.båtfolket.se tillsammans med affischer och annat material.
Vill du höra av dig – sänd ett mail till Jim Huzell jim@huzell.net