Träffa oss på Allt för sjön 3-11 mars!

Vi finns i monter AG-30.

Intervju med Båtfolkets Jim Huzell i Skärgårdsradion 90,2

10 skäl varför en översyn av 0,2 promillelagen brådskar

Den nya sjöfyllerilagen har kommit till utan vetenskaplig grund. Den saknar proportioner och samband mellan det man söker uppnå och dess straffkonsekvenser. Några exempel:

1. 0,2-promillelagen har inte någon påvisbar effekt på antalet allvarliga olyckor som sker med fritidsbåtar.

Redan 2011 slog Sjörättsinstitutet fast: I ett undersökt material om 350 sjöfylleridomar (1994–2010) har sjutton fall av död eller allvarlig kroppsskada befunnits orsakade av berusning över 1 promille, medan ett enda sådant förekommer med lägre påverkan, som enligt domstolen inte behöver ha orsakat olyckan. (Marine Intoxication in Swedish Case Law, Stockholm 1911 Jure Förlag 2011. ISBN 978-91-7223-442-0).

2. Efter att lagen varit verksam i mer än åtta år så går det inte att visa att den haft något signalvärde eller förebyggande effekt vad gäller allvarliga olyckor.

Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik visar på ytterst små om ens identifierbara signaleffekter. Antalet dödsolyckor har minskat stadigt under mer än 40 års tid – opåverkad av den nya lagstiftningen – och är nu nere i under 30-tal per år. (Det har varit samma utveckling i Norge som alltjämt har 0.8 promille som gräns). De senaste åren har dock minskningstakten i absoluta tal nästan avstannat då totala antalet fritidsbåtsolyckor är få. De olyckor som sker omfattar primärt små fritidsbåtar samt kajaker i insjöar och dessa små farkoster omfattas inte av lagen.

3. Lagen kostar samhället stora resurser att upprätthålla.

Detta är särskilt allvarligt då våra gemensamma resurser för att upprätthålla lag och ordning i Sverige är hårt ansträngda. Vi har t.ex minst antal poliser per capita i hela Europa. Prioriteringarna bör ligga på landbacken.

4. Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor som omfattas av 0,2-promillelagen är ytterst få och bör sättas i relation till andra olyckor som sker på människors fritid. Det tydliggör att lagen varken träffar målet eller fyller sin funktion.

Två jämförande exempel: 2015 drunknade 20 människor i Sverige i samband med olyckor på isen. Det är en ökning med 16 personer jämfört med året innan. Totalt omkom 115 personer i drunkningsolyckor 2016. Detta ska sättas i relation till ett fåtal personer som omkommer i fritidsbåtolyckor med båttyper som omfattas av lagen och som därtill forskningen visat inte har bäring på de låga alkoholhalter som den nya sjöregeln omfattar.

5. Lagen har minskat intresset för fritidsbåtsliv. Ett minskat intresse för ett sunt fritidsbåtliv i Sverige var inte en önskad effekt av lagen.

Enligt Transportstyrelsen båtlivsundersökning framgår att sedan lagen infördes har antalet vuxna svenska som vistas i fritidsbåt minskat.

Kustbevakningen styrker i media att det är färre båtar ute på kvällstid efter att lagen tillkommit. Bransch, service-stationer och turistnäring vittnar om samma sak. Är det bra?

6. Lagen kriminaliserar personer utan att det finns några offer. Lagen har kriminaliserat svenskar som på sin fritid till sjöss konsumerar små mängder öl eller vin utan att det går ut över någon annan.

Den som exempelvis dristar sig till att i ytterst låg hastighet (lägre än 15 knop) korsa en fjärd efter bara ett glas vin riskerar ett straff motsvarande ringa misshandel och det bara för man färdas i en viss typ av fritidsbåt. Är det en rimlig straffpåföljd frågar sig många? Är den teoretiska topphastigheten en rimlig gräns för så pass hårda straff? Dagsböter på över trettiotusen är inte ovanligt.

7. Inget annat ”båtland” i världen har en liknande lag. Såväl Finland som Norge har avvisat vår lag efter att ha utvärderat den.

Våra nordiska grannar har efter att granskat vår lag avvisat den. Delvis baserat på just svensk forskning. Norge har en gräns på 0,8 promille för fritidsbåtar och Finland 1.0 promille.

8. Lagen har lett till ett antal domar som visar att lagen inte bidrar till ett säkrare båtliv och som därtill varit direkt kränkande för de som utsatts för övervakningen. Två exempel:

1) En man flyttar sin gummijolle för att säkra upp den för ett annalkande oväder. Båtägaren frikändes i tingsrätten, men fälldes i hovrätten. Ärendet har nekats prövningsrätt i högsta domstolen. Tilläggas kan att i detta fall fungerade inte polisens stationära alkoholmätare (den så kallade ”Evidenzern” som används vid verifiering). Så istället kallades på en polisbil med 2 man från Strömstad 3 mil bort. Allt för att konstatera 0.28 promille. Domen visar att lagen också kan omfatta de som nödgas flytta en båt pga av annalkande oväder.

2) En man är ute med några vänner i sin båt i Solna. I låg hastighet och utan att det fanns några andra båtar i närheten stoppas mannen av Kustbevakningen och blåser 0.2 promille. Han förs bort under två timmar. Under tiden utfrågas medpassagerarna där de avkrävs namn, telefonnummer och personnummer. Dessa uppgifter kommer senare av misstag att även figurera i förundersökningsprotokoll liksom att namn förväxlas och utskick sker till fel person. Ärendet JO-anmäls.

9. Lagen har tydliggjort allvarliga brister i våra myndigheters informations- och tjänstemannaansvar.

Kustbevakningen (KBV) basunerar varje år ut att ”färre kör fulla på sjön”. De konstaterar att antalet fritidsbåtägare som genomgått sållningsprov och ertappats med mellan 0,2-1,0 promille i blodet har minskat sedan lagens tillkomst och deras intensifierade insatser. De ger också sken av att det minskat antalet allvarliga olyckor. KBV ska enligt regleringsbrevet arbeta med identifierade problem. Det finns inget som talar för att KBV:s insatser med att lagföra fritidsbåtägare med låga alkoholhalter har haft någon effekt på antalet olyckor. Informationsgivningen är skev och osaklig.

10. Ett antal vallöften och utfästelser i riksdagen – företrädande en klar majoritet i riksdagen – har givits om att lagen ska utvärderas och att det bör ske en översyn.

Det är hög tid att uppfylla utfästelserna. Att rationella kriterier ställs upp och att utvärderingen sker av sakkunniga.

Noterbart är att vår dåvarande inrikesminister Anders Ygeman inför valet 2014 (då i egenskap av ordförande i Trafikutskottet) besvarade Svenska Båtunionens valenkät i tidningen Båtliv (medlemsorgan för 170 000 båtägare) och uttalade att Socialdemokraterna ser positivt på att utvärdera nya sjöfyllerilagen.

Olycksutveckling fritidsbåtar – fakta

Som framgår av nedanstående statistikkurva (från Transportstyrelsen) har olyckorna minskat något lite (glidande medeltal) sedan 2007. 0.2 promillelagen infördes 2010. Det intressanta är att den väsentliga minskningen av olyckor inträffade mellan sextiotalet fram t.o.m. millennieskiftet. (se bilden underst). D.v.s. långt innan den nya sjöfyllerilagen infördes. Det går allts inte att skönja en korrelation mellan lagen och sjösäkerhet. Sjörättprofessor Hugo Tibergs forskning visar detsamma.

13 av de 30 omkomna hade över en promille i blodet (som mest 2,7). Alltså klart över den öven tidigare lagstiftningsgränsen. Varken den nya eller gamla gränsen var alltså hörsammad. Det påstådda signalvärdet lyser med sin frånvaro.

Ovan ser vi kurvan med omkomna 1971 till 2017. Det syns tydligt att den stora nergången i olyckor inträffade innan millenniumskiftet – alltså 10 år innan nya sjöfyllerilagen – och trots stor ökning av båtbeståndet.

Sanningen är att vi är nere på så låga olycksnivåer att tillfälligheter avgör. Det innebär inte att vi motsätter oss relevant och befogat säkerhetsarbete. Äldre män (en del sjuka), insjöar, kajak, ingen flytväst, nationalitet och verklig fylla är de huvudsakliga riskfaktorerna. Olyckor i hamn – eller förtöjd i naturhamn – räknas även de till fritidsbåtolyckor och står därtill för den absolut största andelen personskador.

Norge – en jämförelse

Givetvis intressant att jämföra med vårt broderland i väster. Där har man 0,8 promille som gräns och avstod från att införa vår 0,2 lag. Bl.a med Svensk fakta som grund!

Här ser vi liknande kurvor som i Sverige. I Norge var det en kraftig minskning av olyckorna fram till 1995 och det har sedan planat ut med ett svagt sjunkande medeltal. Till skillnad mot Sverige sker det fler olyckor efter öppna kusten än i sjöar. 2015 i maj infördes flytvästtvång i öppna mindre båtar. Enligt expertis i Norge är det för tidigt att dra slutsatser om det. Så här har vi en liknande utveckling som Sverige – utan att införa drakoniska lagar för öl och vin på fritiden.

Kustbevakningens ”alternativa fakta”

Nedan en sammanställning av Kustbevakningens publicerade statistik. Vi har ännu ingen uppdaterad information från 2016 och framåt.

Anmälda brott är alltså där sållnings-instrumentet har visat minst 0.2 promille. Ingen hänsyn är här taget till ev. utslag av blodprov o/e erkännande o/e rättsutslag. (*Endast delar av året)

Detta är alltså siffrorna ovan KBV grundar sig på när man påstår att ”sjöfylleriet” har minskat. Det är sant att antalet ”haffade” över just 0.2 ‰ har minskat. Men det har samma relevans som om man – lika ovetenskapligt – förbjuder vita kepsar på sjön och plötsligt sätter in speciella bevaknings-åtgärder med kraftiga repressalier. Antalet vita kepsar på sjön skulle givetvis minska.

Det väsentliga är ju om det haft någon betydelse för sjösäkerheten – och det har inte! Därtill sägs inget om ”urvalsmetoder” för sållningsprov vilket för en statistiker gör materialet praktiskt taget oanvändbart. Som ”alternativ fakta” för Kustbevakningens PR-avdelning räcker det dock och en del oinvigda journalister sväljer betet.

Samma rätt bör gälla för umgänge i skärgården som i stan

02-09

INSÄNDARE & DEBATT – Tidningen Skärgården 30 dec 2015 – Klart man ska vara nykter på sjön sade politikerna och genomförde världens strängaste promillelag. Aktionsgruppen Båtfolket skapades och påbörjade ett gigantiskt upplysningsarbete. Nej, ingen förordar fylla på sjön. Men en lag som jämställer båtliv med biltrafik är dömd att misslyckas. Lagen har kapsejsat på samma sätt som våra nordiska grannar kastat den svenska lagen överbord.

Läs mer

Båtfolkets 12 punkter om 0.2 ‰ regeln till sjöss – den enda i världen!

  • Infördes 2010 med tyckande som grund. På tvärs på tvärs mot vetenskap och expertis.
    Helt enkelt en drakonisk förmyndarlag
  • Orimligt att jämställa risker i vägtrafiken med fritidsbåtar
    Fanns inget behov. Sjöliv är säkert och har bättrats i mer än 30 år
  • Det finns ytterst få eller inga alkoholrelaterade olyckor under 1 ‰
  • Inga belägg för att lagen verkar preventivt. De som nonchalerar lagen gör det oavsett promillegräns
  • Övervakningen kostar massor av skattepengar för strunt
  • Tär på domstolsresurser för bagateller. Det finns riktiga brott att ta hand om
  • Ofarliga sjöfarare döms till mycket höga bötesbelopp
  • Lagen är rättsosäker och verkar kontraproduktivt mot sjösäkerheten
  • FN / IMO stadgar 0.8 ‰ för världens yrkessjöfart (!)
  • Norden och andra sjönationer har 1, 0.8 ‰ eller ren ansvarslag
  • Båtunionen, Sweboat, Kryssarklubben, experter samt vi i Båtfolket önskar en snar översyn av denna unika lag

Läs mer

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Vill du få uppdateringar om oss på båtfolket och utvecklingen inom 0.2? Beställ vårt nyhetsbrev. Garanterat SPAM-fritt - men kolla ditt SPAM filter ibland.




 

Nyhetsbrev 31 – GOD JUL – med ”vår” julklapp till dig!

Nyhetsbrev 31 – GOD JUL – med ”vår” julklapp till dig!

Ett enigt Civilutskott har fått en enig Riksdag att besluta om en formell anmodan till Regeringen att utvärdera den så kallade ”sjöfyllerilagen” Vi citerar: Civilutskottets förslag till beslut: Bifall till motioner med förslag om ett tillkännagivande om att regeringen...

läs mer